Krönika publicerad i KT/KK 2019
Ingen kan väl ändå påstå att det inte blivit händelserikt sedan vi fick ny regim i Degerfors. ”Ny på jobbet-syndromet” har gäckat oss medborgare en hel del. Men den vilda västern-historia som uppdagades förra helgen måste väl ändå ta alla pris. Kommunens högste folkvalde, kommunstyrelsens ordförande (läs Borgmästaren) ger klartecken till polisen (läs Sheriffen) att ge sonen till kommunens högste tjänsteman (läs vice Borgmästaren) tillåtelse att skjuta vildsvin från balkongen på sitt hus. Mitt i villabebyggelsen! Alla med något förstånd i behåll måste väl inse hur korkat det låter. Jag har pratat med både mycket erfarna jägare och därtill erfarna poliser i min bekantskapskrets och alla skakar unisont på huvudet och tror inte sina öron när jag berättat om beslutet. Mycket finns att fundera över hur jakten från balkongen rent praktiskt ska gå till utifrån de regler som styr skyddsjakt eller jakt överhuvudtaget inom tätbebyggt område.
Hur är det möjligt att polisen ger tillstånd utan att ha sett platsen? Svaret är att man litat på kommunen. I detta fall på miljö- och samhällsbyggnadschef Mårten Persson och kommunstyrelsens ordförande Muris Beslagic. När jag sedan läser artikeln i vår tidning i tisdags har denne Mårten Persson inte tyckt det varit nödvändigt att ta kontakt med grannarna och att ”kommunen inte kan tänka åt alla” samtidigt som då polisen litar på att kommunen gjort sitt jobb och ger klartecken utan att ha sett platsen. Hur vet man då att det är säkert? Vem tar ansvaret om det händer något? Ingen har ju koll. Det gäller ju ändå skarpt läge med ett jaktvapen.
Intressant i sammanhanget är att ett jaktlag fått vänta i månader på ett tillstånd att jaga vildsvin i samma område medan alltså en privatperson fått genom ett skyndsamt hanterande av kommunens högste.
Det som väcker flest tankar är ändå tillvägagångssättet och vilka som är inblandade. Att kommunstyrelsens ordförande skyndsamt tillstyrker ärendet utan att ta upp det med övriga i kommunstyrelsen är oerhört märkligt, men i sammanhanget logiskt, ur ordförandens perspektiv. Han hade nämligen riskerat att inte få med övriga. Som vanligt vet han inget själv, men har kollat med de som vet och fått klartecken. Vilka är dessa experter? Det vore intressant att få reda på. Återigen en historia där övriga Sverige skrattar år oss.
Men, om ansökan nu gällt någon annan, ”vanlig medborgare i kommunen”, hade tillstånd då givits och behandlats med skyndsamhet av kommunstyrelsens ordförande? Jag är mycket tveksam, men det är givetvis mina egna funderingar.
Nu kommer grannarna att protestera högljutt vad det nu kan ge för resultat.
Jag pratar ofta med kunder från hela landet i telefonen. Nästan varje dag blir det fotbollssnack. Många är intresserade av hur det går för vårt rödvita lag. Men på senare tid har frågorna ändrat karaktär. Nu får jag oftare frågan vad för skoj som hänt i kommunen på senare tid. Som nu, vildsvinsjakt från balkongen.
Tycker det är bra att vi nu får en idrottshall till. Det har idrotten i Degerfors väntat på länge. Jag hoppas också att det går ihop ekonomiskt och att den investeringen inte drabbar andra satsningar på exempelvis skola och omsorg. Att man också räknat rätt gällande driftsfrågorna nu när en simbassäng också kommer till. Så den inte blir ytterligare ett magplask.
Lämna ett svar