Krönika publicerad i KT/KK 2016
Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas; Degerfors är inte längre den fotbollsmetropol som många vill ha det till. Inte längre det ”Lilla Italien” som Tord Grip en gång myntade. För när spelet går lite knackigt och Degerfors IF sjunker i tabellen, då sviker publiken.
När det nu var på tapeten att förhöja standarden på Stora Valla med loger för sponsorer så svek också politikerna, inte alla, men tillräckligt många för att fälla ett bra förslag. Det hade nämligen inte kostat något för en gång skull. Det vara bara en logisk följd av att det faktiskt är kommunen som äger arenan och då borde stå för de investeringar som krävs för att hålla den i ett skick som motsvarar den elitserietillhörigheten som Degerfors IF har. Denna investering skulle tas ut på hyran och alltså inte drabba kommuninnevånarna alls.
Sedan nu huvudsponsorn Outokumpu dragit sig ur är Degerfors IF inne i en negativ spiral rent ekonomiskt, inte minst då investeringen av loger nu föll vilken gör att viktiga intäkter försvinner. En sak är säker, det går inte att bedriva elitidrott utan pengar. Elitfotbollen på Stora Valla definitivt hotad. Jag tror inte det är någon fara på kort sikt. Patrik Werner och hans mannar kommer att göra en kanonsäsong i år, det finns det mycket som talar för. Nej, jag menar på lite längre sikt. För den som inte är fotbollsintresserad kan det säkert kvitta detsamma, men även om man bokstavligen skiter i fotboll så kanske man har barn eller barnbarn bland de 350 aktiva ungdomar som just nu finns i föreningens verksamhet. Detta tillsammans med 50 ideellt arbetande ledare som lägger ner mängder av timmar på dina barn och barnbarn.
Vi har ett levande gymnasium där ungdomar från hela landet kommer för att få sin utbildning tack vare en välrenommerad fotbollsverksamhet. Någon som tror att detta skull vara verklighet utan Degerfors IF i bakgrunden?
Vad som hände och hur argumentationen gick på måndagskvällens kommunalfullmäktige har jag bara hörsägen ifrån. Ingen skuld ska dock läggas på moderate Robert Östberg kanske var den som ändå fällde avgörandet. Han följde sin egen övertygelse och det tycker jag egentligen är ett politiskt friskhetstecken att inte alltid låta partipiskan vina. Jag gissar dock att den niosvansade styrde de socialdemokratiska ledamöterna denna kväll, likaså deras allierade inom KD och C. I dessa fall räcker argumenten oftast med att bara vi gör tvärtom mot vad Degerforsvänstern säger så är allt frid och fröjd.
Beslutet är korkat och kortsiktigt. Att nedrusta kring fotbollen och därmed på sikt riskera att DIF faller i tabellsystemet är verkligen att skjuta sig själv i foten. Då kommer nämligen också kommunens största ungdomsgård att också den sakta men säkert krackelera. Intresset för fotbollsgymnasiet minska. Handlarnas intäkter vid matcher att minska. Skattemedel att sjunka.
Jag kan garantera att det finns kommunpolitiker i andra kommuner som skulle ge sin högra hand för att få ha ett fotbollslag som Degerfors IF på sin egen hemmaplan med all den PR det för med sig.
En sak är säker; man saknar inte kon förrän båset är tomt. Det hoppas jag vi slipper uppleva när det gäller Degerfors IF, men jag är orolig när vi har politiker som inte tänker längre än näsan räcker.
Bli först med att kommentera