Lokal nostalgi

Krönika publicerad i KT/KK 2020

När man blir, som jag, lite till åren, blir man ju också nostalgisk. Något jag uttryckt flera gånger i mina lördagstankar. Jag har alltid varit intresserad av historia, inte om gamla kungar och gamla krig utan om vanliga människor och deras öden. Jag vet inte hur många gånger jag läst om Per-Anders Fogelströms stadserie som också hänger ihop med tiden innan via hans böcker ”Vävarnas barn” och ”Krigens barn”. En stockholmskrönika från 1600-talet och fram till tiden efter andra världskriget. Få har lärt mig så mycket om Stockholm som Fogelström.

Nyligen har jag läst Roger Anderssons nyutgivna tidskrönika över Degerfors. Roger har funderat en hel del över tiden innan det vi idag kallar Degerfors fick sitt namn. Han väljer att starta kring en viktig händelse för 700 miljoner år sedan, men håller sig i huvudsak till åren från mitten på 1800-talet och framåt. Då jag inte är infödd degerforsare blir hans beskrivning av barndomstiden extra intressant och spännande vilket det sannolikt blir för dig som också tog dina första steg på Bruket, i Jannelund, Strömtorp, Kanada eller andra delar av vår nuvarande kommun. I Rogers degerforskrönika får vi en bra bild av hur samhället sakta växte fram till de gator och torg vi idag trampar. Jag minns att jag för ungefär 15 år sedan skrev en artikel kring handeln i Degerfors under 100 år utifrån en skrift som Degerfors Hembygdsförening tog fram på samma tema. Minns också att jag fastnade i hur det såg ut på 60-talet då min hustru flyttade hit efter att ha bott sina första år i Italien. Jag citerar mig själv:
” Mycket har förändrat genom åren och man kan väl inte säga att handeln i Degerfors är direkt stekhet, men det har sett annorlunda ut. 1963 fanns i tätorten 90 butiker samt ytterligare 6 i ytterområdena. Om man också räknar in bilfirmor, frisersalonger, kiosker och bensinmackar var företagen närmare 140 stycken.
Av dessa 90 butiker var hela 19 stycken livsmedelsbutiker och lika många fanns inom ekipering och konfektion. Låter helt otroligt om man tänker att i hela kommunen bodde 10 000 personer. Därtill 9 konditorier och hela 10 butiker inom området musik, papper och foto. I Degerfors var även branscher som möbler, heminredning, parfym och färg etablerade. Det enda som idag är i paritet med sextitalet är nog i så fall frisersalongerna som då var 15 stycken. 1963 fanns det också hela 14 kiosker, idag egentligen ingen”.

Du som har åldern inne minns säkert. Vi brukar ju säga att samhällen utvecklas över tid. Det kan man inte säga gäller här, snarare har Degerfors avvecklats, sakta men säkert. Något som drabbat i stort sett alla bruksorter och gamla järnvägsknutar sedan nya kvastar sopat. Centraliseringen till storstäderna har under lång tid uppmuntrats politiskt och landsbygden mer blivit något för storstadsborna att semestra i snarare än att människor kunnat leva kvar.