”Men vi har ett politiskt klimat där det uppenbarligen är mycket lättare att snabbt få fram femhundra miljoner till försvaret än pengar till den sjukvård som är direkt livsavgörande. Det säger något om vilket slags samhälle vi har”.
Citatet kommer ifrån en krönika jag läste i Dala-Demokraten skriven av Göran Greider apropå den debatt om förlossningsvård som på senare tid blommat upp. Det är alltså i grunden viktigare att satsa på kulor och krut än på säkerheten för våra nyfödda och dess mödrar.
Nu har ändå, med krav från Vänsterpartiet, regeringen satsat 500 miljoner i vårbudgeten till förlossningsvården. Dock är detta en engångssumma som mest känns som en gest att få tyst på protesterna. Försvaret kommer dock att få nya miljarder. Ur led är tiden. Är det någon som på fullaste allvar tror att ryssen kommer?
Men hur ser det egentligen ut i skallen på politiker runt om i landet som kan med några pennstreck bokstavligen leka med döden på detta vis? En finsk forskare, Mika Gissler, har konstaterat att om man föds oplanerat utanför sjukvården så är risken att dö sex gånger högre, vilket han berättade i en radiointervju tidigare i år. Det gick bara några veckor efter nedläggningen i Sollefteå så föddes ett barn i bilen på väg till förlossningen. Denna gång gick det bra. ABF håller nu kurser i hur man tar hand om en födsel i bilen. Kom igen, vi pratar om Sverige 2017! Ingen har väl heller missat oron för semesterstängningarna av förlossningen vid Karlskoga lasarett. Bara början här också?
Har försökt följa debatten om regeringens vårbudget och de borgerliga partiernas missnöje kring några skatteökningar. Jag känner att jag här inte riktigt hänger med här. Under åtta år vid makten sänkte Alliansregeringen skatterna med runda slängar 140 miljarder kronor. 140 000 000 000. Vi som under den tiden varit friska och haft jobb har fått en hel del över i plånboken medan sjuka och arbetslösa har fått betala kalaset. Givetvis drabbades välfärden hårt på grund av dessa skattesänkningar. Nu försöker sittande regering återskapa delar av detta och därmed försöka reparera skadorna efter den tidigare utarmning. Då går protesterna höga.
Men är det någon som hört eller läst om något alternativ till finansieringen av vår välfärd i samband med dessa protester. Det har i så fall helt och håller gått förbi mig. Jo, moderaterna har flaggat för nedskärningar på 20 miljarder i de offentliga finanserna. Sannolikt något som drabbar de som redan ligger. Sjuka och arbetslösa, men också skolan och vården.
Nej, vill vi ha en bra vård, en skola värd namnet och ett polisväsende som ger oss trygghet så måste vi vara beredda att betala för det. Det spelar liksom ingen roll hur många tusenlappar extra jag har i plånboken när cancern slår till. Då vill jag ha den allra bästa vården och den är tyvärr inte gratis. Jag har en god vän som just nu går igenom en tuff och dyr behandling av sin sjukdom, jag tror inte han oroar sig ett dugg över de skattehöjningar som flaggats för. Snarare då för ännu mer nedskärningar som i de allra flesta fall drabbar de som redan ligger.
Bli först med att kommentera